Header image  
till start
 
 
::2009-03-29  

Shipibo-Conibo Folk

Shipibo-Conibo språk hör till familj Pano

Shipibo-conibo folken har dokumenterat funnits kring floderna i östra Peru i 1600 år. Idag är de cirka 20-25000 personer, men beräknas ha varit cirka 300 000 för ett par hundra år sedan. De består av ca 9000 familjer varav 5000 är skolbarn och 2000 lärare. De lever i huvudsak på fiske och kompletterar med viss jakt och odlingar (främst yucca). Shipibo-conibo folken är kända för sin keramikkonst och symboliska textilier. De har också stor kunskap, bland annat om växter och örter för kropp och själ. Efter hand hoppas vi kunna länka till intressanta kunskapskällor vad gäller shipibo-conibo folkens traditionella levnadssätt och kunskaper.

Det var inte förrän under slutet av 1800-talet, när gummiindustrin gjorde sitt intrång i djungeln, som indianerna kom i kontakt med det moderna samhället. Indianerna ansågs då stå ivägen för utvecklingen och många har den attityden än i dag. Under 1970-talet fann man olja i trakten och Peru började också exportera mycket trä från de tropiska skogarna. Detta drog med sig en ström av penningsökande människor till djungeln. De flesta bosatte sig i Pucallpa, som förvandlades från traditionell shipiboby till stor stad i rasande fart. Idag bor det en brokig blandning lycksökare i staden.

mapa etnolinguistico de Ucayali
Från Pucallpa strömmar nu avloppsvatten ner i Ucayalifloden. Annat som förorenar floden är de giftiga restprodukter som blir kvar sedan man på sina håll raffinerat kokain i floden. Det förorenade flodvattnet orsakar inte sällan sjukdomar.

Till det positiva i utvecklingen hör att indianfrågan fått större plats på den internationella dagordningen. Vidare har man lyckats få tvåspråkig utbildning i skolorna ute i byarna och de tvåspråkiga lärarna är en stark och idealistisk grupp. Positivt är det också med många shipiboungdomars engagemang för en framtid för sitt folk.
NonNete är exempel på en förening som är inriktade på en hållbar social och ekologisk utveckling. De vill också medvetandegöra inte minst barnen om vikten av kultur och historia och få ungdomar att känna sig stolta över sin indianidentitet. Ekologi och historia hör ihop, säger de.